När ett kemiskt ämne eller en kemisk blandning ska säljas på en ny marknad räcker det inte att bara översätta produktens marknadsföring eller etikett, det är då man behöver en teknisk översättning. För många kemiska produkter krävs även ett säkerhetsdatablad, eller SDS (Safety Data Sheet), som ger användaren information om produktens egenskaper, risker och hur den ska hanteras på ett säkert sätt.
För företag som säljer kemiska produkter i både Sverige och Norge är det därför viktigt att förstå vilka krav som gäller för säkerhetsdatablad på respektive marknad.
Den viktigaste skillnaden ur ett översättningsperspektiv är enkel:
Ett säkerhetsdatablad för den svenska marknaden ska vara på svenska, medan ett säkerhetsdatablad för den norska marknaden ska vara på norska.
Men det finns fler saker att tänka på än själva språket.
Vad är ett säkerhetsdatablad?
Ett säkerhetsdatablad innehåller information som ska göra det möjligt för användare att hantera kemiska ämnen och blandningar på ett säkert sätt.
Det kan bland annat innehålla information om:
- Produktens farliga egenskaper
- Klassificering och märkning
- Kemisk sammansättning
- Första hjälpen
- Brandbekämpning
- Åtgärder vid spill
- Hantering och lagring
- Exponeringskontroll
- Personlig skyddsutrustning
- Fysikaliska och kemiska egenskaper
- Stabilitet och reaktivitet
- Toxikologisk information
- Ekologisk information
- Avfallshantering
- Transport
- Tillämpliga bestämmelser
- Övrig information
Säkerhetsdatablad följer en strukturerad modell med 16 obligatoriska avsnitt. Kraven på format och innehåll finns framför allt inom EU REACH-regelverk.
För företag som säljer kemiska produkter är SDS därför inte ett vanligt informationsdokument. Det är en viktig del av produktens säkerhets- och regelverksinformation.
När krävs ett säkerhetsdatablad?
REACH ställer krav på säkerhetsdatablad för bland annat ämnen och blandningar som klassificeras som farliga enligt CLP.
Det finns även krav för vissa ämnen som exempelvis är PBT- eller vPvB-ämnen eller finns på REACH kandidatförteckning. Även vissa blandningar som inte är klassificerade som farliga kan omfattas av krav på säkerhetsdatablad under särskilda förutsättningar.
Det innebär att du som tillverkare, importör eller distributör först behöver avgöra om produkten omfattas av kravet på säkerhetsdatablad.
Om svaret är ja blir nästa fråga hur dokumentet ska anpassas till den aktuella marknaden.
Sverige: säkerhetsdatablad ska vara på svenska
För den svenska marknaden är språkkravet tydligt.
ECHA sammanställning över språkkrav anger svenska som det språk som krävs för säkerhetsdatablad i Sverige.
Det innebär att ett engelskt säkerhetsdatablad inte automatiskt uppfyller språkkravet bara för att mottagaren kan engelska.
För företag som lanserar en kemisk produkt i Sverige behöver relevant säkerhetsinformation alltså finnas på svenska.
Vad innebär det för översättningen?
Det räcker inte att översätta rubrikerna i dokumentet.
Översättningen behöver hantera den tekniska terminologin och den regulatoriska informationen på ett konsekvent sätt genom hela dokumentet.
Exempelvis måste termer inom:
- Kemisk klassificering
- Farokommunikation
- Exponering
- Arbetsmiljö
- Personlig skyddsutrustning
- Avfallshantering
- Transport
översättas korrekt och konsekvent.
Det är därför en fördel att anlita en översättare eller översättningsbyrå med erfarenhet av kemisk och regulatorisk dokumentation, snarare än en allmän översättningstjänst.
Norge: säkerhetsdatablad ska vara på norska
Norge har egna nationella regler inom ramen för EES och REACH är genomfört i norsk rätt.
För säkerhetsdatablad är språkkravet tydligt: säkerhetsdatablad ska vara skrivna på norska. Detta anges av både Arbeidstilsynet och Miljødirektoratet.
Det innebär att ett svenskt eller engelskt SDS inte bör betraktas som ett norskt säkerhetsdatablad enbart för att språken är nära besläktade.
Om produkten ska säljas och användas på den norska marknaden behöver dokumentationen anpassas till de norska kraven.
Svenska och norska är lika – men inte tillräckligt lika
För en svensk tillverkare kan det vara frestande att använda det svenska säkerhetsdatabladet som grund och bara göra mindre språkliga justeringar för Norge.
Det är inte en bra strategi.
Även om svenska och norska ligger nära varandra språkligt har de olika:
- Facktermer
- Myndighetstermer
- Produktbenämningar
- Språkliga konventioner
- Nationella kontaktuppgifter
- Regelverksreferenser
Ett professionellt norskt SDS bör därför behandlas som en egen språkversion, inte som en svensk text där några ord har bytts ut.
De 16 avsnitten måste hanteras konsekvent
Ett säkerhetsdatablad består av 16 obligatoriska avsnitt. Exempelvis:
- Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget
- Farliga egenskaper
- Sammansättning/information om beståndsdelar
- Åtgärder vid första hjälpen
- Brandbekämpningsåtgärder
- Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp
- Hantering och lagring
- Begränsning av exponeringen/personligt skydd
- Fysikaliska och kemiska egenskaper
- Stabilitet och reaktivitet
- Toxikologisk information
- Ekologisk information
- Avfallshantering
- Transportinformation
- Gällande föreskrifter
- Annan information
De norska myndigheterna bekräftar att säkerhetsdatablad ska innehålla dessa 16 obligatoriska punkter.
För en översättningsbyrå innebär det att dokumentets struktur, terminologi och information måste hanteras med stor noggrannhet.
Det är inte bara språket som behöver kontrolleras
För regulatorisk dokumentation behöver man även kontrollera sådant som kan vara marknadsspecifikt.
En vanlig missuppfattning är att ett SDS kan skickas till en översättare och sedan publiceras direkt när översättningen är klar.
Det kan exempelvis handla om:
Nödnummer
I Norge ska nödnummer anges i säkerhetsdatabladets punkt 1.4.
Nationella regelverksreferenser
Avsnitt 15 kan behöva innehålla information som är relevant för den aktuella marknaden.
Produkt- och företagsinformation
Information om leverantör, kontaktperson och annan företagsinformation behöver vara korrekt för den marknad där produkten distribueras.
Klassificering och märkning
Den översatta texten måste vara förenlig med produktens faktiska klassificering och den information som används i övrig produktdokumentation.
Det betyder att en SDS-översättning inte alltid är samma sak som en ren språköversättning.
Vad bör du skicka till översättningsbyrån?
För att få en korrekt och effektiv översättning bör du ge översättningsbyrån så komplett underlag som möjligt.
Skicka helst:
- Senaste versionen av säkerhetsdatabladet
- Produktens exakta namn
- Produktens artikelnummer
- Eventuella tidigare språkversioner
- Företagets terminologilista
- Information om målmarknad
- Relevant produkt- och kemikaliedokumentation
- Eventuella exponeringsscenarier
- Instruktioner för hur produkt- och företagsnamn ska hanteras
Om du redan har en norsk eller svensk språkversion bör även denna delas som referens.
Det kan hjälpa översättaren att skapa konsekvent terminologi mellan olika dokument.
Varför maskinöversättning kan vara problematisk för SDS
Maskinöversättning och AI kan vara användbara verktyg i många typer av innehåll.
Men säkerhetsdatablad är ett område där man bör vara försiktig med att publicera automatiskt översatt material utan mänsklig kontroll.
Ett mindre språkligt fel i en vanlig produktbeskrivning kanske inte har någon större betydelse.
I ett säkerhetsdatablad kan däremot en felaktig formulering påverka hur en produkt hanteras eller vilka skyddsåtgärder användaren tror krävs.
Det är därför viktigt att den slutliga texten granskas av någon med relevant språk- och ämneskompetens.
När du bör välja en specialiserad översättningsbyrå
Om du regelbundet arbetar med kemiska produkter är det klokt att välja en översättningspartner som har erfarenhet av säkerhetsdatablad och regulatorisk dokumentation.
Fråga exempelvis:
- Har ni erfarenhet av SDS och REACH?
- Har ni översättare med kemiteknisk eller regulatorisk kompetens?
- Hur kvalitetssäkrar ni säkerhetskritiska översättningar?
- Kan ni hantera både svenska och norska språkversioner?
- Hur hanterar ni terminologi mellan flera SDS-versioner?
- Kan ni hjälpa till när originalet uppdateras?
Den sista frågan är särskilt relevant för företag med många produkter.
Ett säkerhetsdatablad är inte ett dokument som nödvändigtvis översätts en gång och sedan aldrig behöver uppdateras. Leverantören ska hålla säkerhetsdatabladet uppdaterat när det kommer ny information som kan påverka riskhanteringen, exempelvis nya uppgifter om faror eller skyddsåtgärder.
Sverige vs. Norge: vad behöver du tänka på?
| Sverige | Norge | |
|---|---|---|
| Språk för SDS | Svenska | Norska |
| REACH | Ja | Ja, genomfört i norsk rätt |
| CLP | Ja | Ja, genomfört i norsk rätt |
| Obligatoriska avsnitt | 16 | 16 |
| Teknisk terminologi | Marknadsanpassad | Marknadsanpassad |
| Nationell information | Behöver kontrolleras | Behöver kontrolleras |
| Nödnummer | Kontrolleras för marknaden | Ska anges i punkt 1.4 |
Grundstrukturen är alltså nära besläktad, men det betyder inte att samma dokument kan användas oförändrat på båda marknaderna.
Checklista inför översättning av säkerhetsdatablad
- Kontrollera om produkten omfattas av krav på SDS
- Säkerställ att du använder den senaste versionen av originaldokumentet
- Identifiera vilka marknader produkten ska säljas på
- Kontrollera språkkravet för varje marknad
- Använd en översättare med relevant teknisk/regulatorisk kompetens
- Skicka tidigare språkversioner och terminologilistor
- Kontrollera produkt- och företagsinformation
- Kontrollera nationella kontaktuppgifter och nödnummer
- Säkerställ att de 16 avsnitten hanteras korrekt
- Granska säkerhetskritisk information innan publicering
- Dokumentera version och revisionsdatum
- Ha en process för framtida uppdateringar
Slutsats
När ett säkerhetsdatablad ska översättas från svenska till norska – eller från engelska till svenska – är det viktigt att se arbetet som mer än en vanlig språköversättning.
SDS är en del av den regulatoriska kommunikationen kring kemiska produkter och innehåller information som ska hjälpa användare att förstå risker och vidta rätt skyddsåtgärder.
För den svenska marknaden ska säkerhetsdatablad vara på svenska. För Norge ska de vara på norska. Båda marknaderna har dessutom krav som bygger på REACH och CLP, samtidigt som nationella detaljer behöver kontrolleras.
För företag som säljer kemiska produkter i båda länderna är det därför klokt att välja en översättningspartner som förstår språket, terminologin och den regulatoriska kontexten.
Det är den kombinationen som gör skillnaden mellan en text som bara är översatt och ett säkerhetsdatablad som faktiskt är användbart på den marknad där produkten säljs.